Har iaf kollat på inspirationsträningsbloggar. Jag vill så gärna träna. Men orken sviker. Vilket är förståeligt. När man går upp den tid jag gör. Jobbar som jag gör utan paus. Cyklar fram och tillbaka från jobbet. Då är man pretty damn utmattad när man kommer hem. Synd för det är då man KAN träna. Jag vill springa för att öva inför midnattsloppet. Annars känner jag inte att det är ett gigantiskt måste att göra ofta eftersom jag cyklar. Någon gång ibland i alla fall. Däremot vill jag enormt gärna köra styrka. Då speciellt core då jag inser att det tär på ryggen att jobba plus att cykla. Inte bra. En av sommarens extra utmaningar. Kläm in lite styrka då och då. Jag gör armhävningar, situps, squats och lite random övningar men får inte upp pulsen och kör ett pass.
Jag ska hitta orken och en bra planering. Då löser det sig.
Har även sagt till mamma att om hon ser mig träna så ska hon säga till mig att inte glömma core och då främst rygg då det är den jag missar (inte lika tacksamt att träna den).
Eh. God morgon sömntutor.
Gjorde en snabb hälsokoll på sig själv (här) och undrade hur vi andra mådde så här kommer min efter nästan en vecka i Spanien kantat med lite sjukdom.
Hur känns kroppen?
Lite "uppäten" efter godis varje dag men fortfarande stark. Svullen men stark. Lite stel.
Hur mår insidan?
Efter en välbehövlig löptur som dock gjorde ont i halsen så känner jag mig pånyttfödd. Annars har jag varit lite småstissig under veckan. Känner mig kluven men peppad samtidigt. Om det går.
Trivs du med kroppen?
I helhet ja. Jag känner att jag är som en bra bas med lite mindre och lite bättre dagar.
Säg 5 hälsorelaterade punkter du vill ge dig själv i present:
- Få mer rutin på maten efter semestern - bort med småsvullandet
- Få tillbaka min kondis som jag hade innan denna långdragna, irriterande sjukdom
- En massage
- En kopp te
- Styrka att vilja när jag inte vill och klara av när jag inte förmår
Jag sprang för första gången på ca 1,5 v. I Vidja med alla backar. Var så peppad och sprang på som tusan. Så jäkla varmt och svettigt för det var stekande sol och min kropp jublade vid varje trädskugga som kom.
Det var så jobbigt. Sista backarna fick jag spyreflexer och jag trappade ned tempot lite. Stapplade in på tomten och slängde mig på altanen. Kollar snittiden. 4.37 min/km!?! I die. Jävla bra tempo. I massa jävla backar. 5,5 km. Jag är fruktansvärt nöjd.
Bra comeback från förkylningen.
Gammal bild.
